Avstampet mot 2014 är taget. I lördags avverkades det årliga upptaktsmötet nere på Västra Hed där nye tränaren Stefan ”Lillen” Olsson höll en diger genomgång om allt från sin personliga historik, regler och rutiner till visioner och spelsystem. Budskapet var tydligt. Det skall vara roligt att se Hanaskogs IS spela fotboll. Det skall vara ännu roligare att spela fotboll i Hanaskogs IS.

Förutom ”Lillens” presentation höll även Fotbollssektionen med Mikael och Ante P i spetsen en kort genomgång om vad de har för förhoppningar på truppen inför säsongen med allt vad det innebär, vaktmästare Bo fick möjlighet att ventilera sina åsikter om skötsel och tvätt, och Ted Krister Carlsson krängde frallor som aldrig förr...

Som om inte detta vore nog bjöds vi på ett gästspel i form av ingen mindre än Hanaskogssonen och fysiska fenomenet Martin Nygren som berättade lite kring träning men framförallt vikten av att äta rätt mellan de fysiska aktiviteterna. Efter en snabb överblick av sina åhörare fastnade Nygren främst för lagkapten Sebastian Persson (som fick tilltalsnamnet Karl-Alfred) och hans välsvarvade underarmar, som enligt föreläsaren inte byggts upp på fotbollsplanen. Vad hemligheten bak denna armstyrka var fick vi aldrig reda på, men troligtvis kan detta vara frukten av på tok för mycket egentid i pojkrummet hemma i Sibbhult.

Från och med imorgon kliver även HIS herrar ut i kylan för att börja känna på läderkulorna igen. Nitton noll noll skall samtliga deltagare var ombytta och klara på Björkvallen för fotbollsträning på ett välbekant underlag. Det är inte konstgräs. Tills vidare kvarstår fortfarande inomhustiden i Önnestad på söndagar samt det brutala, men ack så viktiga, fyspasset i Åhus på tisdagar. Schema för februari/mars är framtaget och för dem som inte var på mötet i lördags finns detta att kvittera ut hos ledarstaben. Annars får man följa veckoplaneringen på hemsidan.

Blogg, Facebook och Twitter var inte nog. Nu finns även ”Di gule” på Instagram där det kommer bjudas på ännu mer underhållning. Vill du följa med klubben bak de stängda dörrarna? Då vet du vad du ska göra. Kul initiativ som säkerligen fler föreningar kommer ta efter.

Roligare än såhär blir det inte för denna gång. Tvålax13 finns blott numera i historieböckerna. 2014, nu åker vi…

Tills vidare…

FORZA HIS!!!

Andreas Nilsson, HIS egna vispande yttermittfältare firade 4 år i gulsvart säsongen som gick. Vid sidan om planen är kroppsbyggnation ett stort intresse för Andy. Det maskerade han bra när HIS drog igång försäsongen i Januari. Det tog en halvtimme, sen försvann han spårlöst för att minuter senare dyka upp med ett, om möjligt, ännu blekare ansikte än när han lämnande lokalen. Man kan väl säga att  Tivolibadets städerska fick allt annat än en bra start på morgonen dagen efter.

Beng Emil Andersson har som sagt tackat för sig efter tre lyckade år i Hanaskogs IS. Många anekdoter finns om denna man, de flesta är redan nämnda här, men från i år fastnade man mest för hans laguttagning inför hemmamötet med Glimåkra IF. När väl 16 man var uttagna, och de överblivna (för denna gången) lite sorgset stirra ner i golvet fortsatteEmil: ”Ni andra som inte är med i truppen, kan ni vara parkeringsvakter på lördag? ”Avdelning sparka på dom som redan ligger…

Capitan Sebastian Persson målades upp som en opolerad buse när han för tre år sedan stegade ner på Västra Hed. När vi summerar 2013 blir man dock en aning besviken över den stämpeln. Blott 4 varningar drog väldige kaptenen på sig i år och man börjar undra: Har urstarke Sebban blivit snäll på äldre dar månntro? Eller var det omskolningen till anfallare som gjorde honom fokuserad på andra ting? Med sina fyra mål och 5 assist landa Persson på en andraplats i A-lagets interna poängliga. Lägg därtill ett hundratal vunna 50/50-dueller, en eller annan kapning samt tjugotalet brandtal innan match så förstår ni nog alla vikten av att ha svärmorsdrömmen Sebastian i sitt lag..

Det heter att ”gräset är inte grönare på andra sidan”, men i premiären borta mot Perstorp undrade man fan om det verkligen stämmer. Premiären var länge hotad men blev av. Men det var ingen vacker syn när vi väl anlände Ugglebadets friluftsfält. Kan väl inte ställa höga krav med den hemska vintern som utspelade sig men fagert var det inte i vilket fall. Den tilltagande blåsten gjorde väl inte inramningen kring åkern (förlåt, planen) mer gemytlig. Förlust blev det också i HIS comeback i fyran. Dålig start på alla sätt kan man säga. Tvi vale!

Eviga fejden mellan Otto Ewesson och Joel Ringström upphör troligtvis aldrig. Sällan var någon av dem sena att påpeka den andres fadäser. När Ewesson tidigt på säsongen åkte på en revbensskada var Joel snabbt framme och gav sina kondoleanser: ”Märkligt att du lyckats skada revbenen, borde inte fettet tagit emot, tjöcke!?”. Och därifrån har det fortsatt. Senast i raden var när Ringström gjorde ett spontanbesök i Önnestad Sporthall iklädd glasögon. Dessförinnan hade det tack och lov varit lugnt i några veckor. Då såg Otto sin chans och sa med lugn ton: ”Snygga brillor, synd du inte hade dem under säsongen. Och så var det igång igen…

Förfest med ett helt fotbollslag, ja då får man räkna med lite spill. Vid säsongens första spelarfest ville Andreas Nilsson vara gästvänlig och ställde sin centrala belägna lägenhet till förfogande inför vårt stadsbesök. Det tar nog ett tag innan vi blir ditbjudna igen. Kort innan vi tänkt avlägsna oss sprider sig en odör utan dess like, vilket skapar ramaskri hos kvällens värd. Doften lokaliseras till sovrummet där första teorin löd att någon måste skitit i sängen. En tid senare uppdagades att det var en hederlig så kallad stinkbomb som placerats via sprayburk kring Nilssons sovplats. Gärningsmannen är och troligtvis förblir på fri fot även om där finns ett par kraftigt misstänkta förbrytare som skall passa sig för att bjuda Andy på inflyttningsfest.

Göingederbyna mellan Hanaskogs IS och Glimåkra IF var äntligen tillbaka efter ett års uppehåll. Precis som senast säsongen det begav sig delade man broderligt på poängen med en varsin hemmaseger. Drygt 900 åskådare över två matcher bevittnade de bägge drabbningarna. Då ska vi även notera att första mötet spelade på en sketen tisdagskväll. Generellt har Göingefotbollen på nytt fått ett uppsving vilket till och med fick lokaltidningen att ge kommunen den cred som man förtjänar efter denna mindre smickrande artikel för några år sedan.

Hanaskogs IS blev två spelare fattiga när den gänglige yttern Jimmie ”Paddan” Ljunggren och den lille tunne backen Joakim Bosson tog sitt pick och pack, hoppa på 545:an och reste norrut till kommungrannen Broby IF. Det är inte första gången firma Bosson/Ljunggren nyttjar kollektivtrafiken. Efter att ha rundat av årets sommarfest med en liten efterskiva i Hanaskogsbygden gjorde de bägge det enda rätta. De tänkte miljömässigt och sikta på att ta bussen hem. Problemet är bara att bussavgångarna på söndagsmorgnar kring femsnåret är väldigt lätträknade här i trakten. Efter en liten vilopaus fimpade man allt vad kollektivtrafik hette och lifta hem istället. Snyggt! 

Ifjol fick dem kapitulera i kvalet mot Hanaskogs IS. Nästa år är dock Helsingborgs Östra IF tillbaka i Division 4. Sejouren i femman blev endast ettårig och kommande säsong springer lagen på varandra igen efter det två stentuffa kvalbataljer som utspelade sig hösten 2012. Trots kännbara tapp reste man sig och med en ung trupp tog man sig direkt tillbaka till fotbollens finrum. Starkt gjort och roligt för de kring föreningen som agerade ödmjukt och sportsligt under Hanaskogs besök i Helsingborg. Väl mött igen 2014!

Joel Ringström gjorde bejublad comeback i Hanaskogs IS i år. Efter utflykter i Malmö FF, IFK Hässleholm och Höörs IS hitta till slut Joel hem till moderföreningen. Förväntningarna var stora på den förlorade sonen med det heta temperamentet. Och temperament fick vi se tidigt. Han behövde 4 matcher, sen hade Ringström skrapat ihop två varningar för tragg, och fortsatte säsongen igenom att dansa på en skör lina. Kanske var det rutinen, eller att han hade så bra dialog med domarna i övrigt (det sistnämnda betvivlar jag kraftigt) men det blev blott tre varningar till slut ändå för målvakten, som var en stor orsak till att nytt kontrakt bärgades. Seriens bästa burväktare utan konkurrens. Case closed.

Köpenhamn kom inte undan i år heller. Hanaskogs herrar rundade åter igen av året som gått andra sidan sundet. Och allt var sig likt. Öl förtärdes, FCK krossade sitt motstånd, mobiler försvann och Ted Krister ordnade hemmamatch till hotellstäderskans vilda förtjusning. Lägg därtill en skräckslagen busschaufför i Börje Jönsson som snyggt och prydligt släppte av 30 örlande gossar precis utanför Parkens ingång. Vår entré blev inte mindre uppmärksammad av bussen vi färdades i. Långa blickar slängdes först på fordonets sida och sedan på de tillresta. Vad det stod på bussen? ”Här åker Sveriges häftigaste handbollslag.”

Löpa naken över tennisbanan eller hoppa från trean på badet. När Hanaskogs herrar och damer ställde till med skattjakt i högsommarvärmen vaknade hela samhället till liv. Sällan har det varit sådan fart och fläkt i hela byn, och de fyrtiotalet deltagande var inte sena att gå in helhjärtat i jakten på poäng och seger. Uppslutningen, vädret, maten, festen, ja där var inte mycket att klaga på. Kort och gott en enda riktig succé som vi hoppas blir ett återkommande inslag varje år. Men nästa år slipper nog Kurt gärna snapsarna..

Martin Bergvall, detta fysiska fenomen, var återigen en viktig kugge i Hanaskogsförsvaret när laget grejade nytt kontrakt i fyran. Martin är också väldigt duktig på att hälsa nya spelare välkomna i laget. Inför en grusträning på Kristianstads IP i vintras var det dags att introducera målvakten Joel Ringström, som efter x antal år på flykt återvänt till moderklubben. Den talförde Bergvall, som aldrig tidigare träffat Joel, var inte sen med att lägga ribban. I samband med ett handslag utbrast den reslige backen: ”Välkommen, nu är din bror inte lojast i laget längre”.

När man skall summera en säsong så finns där en sak man aldrig får glömma. Och det är att bakom varje fotbollslag finns det en hårt arbetande fotbollssektion. Det jobbas mycket i det tysta, det fixas och trixas utan att höra det minsta lilla gnäll. Egentligen räcker det inte med dessa rader för att tacka vår fotbollssektion nog för den tid och energi de lägger ner, men jag hoppas att alla spelare inser att vi är lyckligt lottade med att ha en sektion i ryggen som gör allt för att vi ska ha bästa möjliga förutsättningar. Jag nämner inga namn, därmed ingen glömd. Ni får var och en av er en kram av mig när tillfälle ges.

Oslagbara, i alla fall nästintill, visade sig Hanaskog vara hemma på Västra Hed. Det var endast de två nyblivna Division 3-klubbarna Eket och Osby som lyckades lugga Hanaskog på hemmaplan, i övrigt gick de andra bet. Lika fantastiskt som hemmafacit var, nästan lika uselt var bortastatistiken. Det var först på hösten som man lyckades ta sig i kragen och besegra Åhus HBK och Näsum på bortais och rodde hem sex poäng som i slutändan var jäkligt viktiga. Nu gäller det för nya tränaren Stefan ”Lillen” Olsson att få in lite självförtroende i hjärnorna på sina adepter, även när det kommer till bortamatcher. Och självförtroende, det skall det finnas gott om bland dessa förbannade vinnarskallar som kan få smålagsspel på träning att framstå som ett världskrig.

Powernapens okrönta konung är såklart Fredrik Ottosson. Den hårt arbetande snickaren har minutiöst planerat sin vila inför träningen, och kanske fått en del tips ifrån minst lika trötte Joakim Bosson. Från det att klockan ringer hemma vid sängen till det att han står i kvadraten nere på Västra Hed är inom en tidsram som hade gjort varje jourhavande brandman avundsjuk. När väl träningen startar är det som att trycka på en knapp och benen går som trumpinnar, även om vi i år fått se en tendens till grov pingislunga under en del inhopp. Rundade dock av med ett hattrick i avslutningen mot VMA IK som höjer hans säsongsbetyg rejält tillsammans med ett par schyssta Vines.

Qwiinge Whisky Clubvar en ny bekantskap som ropades ut som sponsor av matchboll under en av våra hemmamatcher i år. Den snart 3 år gamla föreningen består av 35 medlemmar med välkända HIS-profiler som Anders Karlsson, Ola Lundgren och Jimmy Tobiasson Liljemark. Ett glatt gäng minst sagt, som vi ser fram emot att fortsätta vårt goda samarbete med. Glöm inte att svänga inom deras tjusiga hemsida också. Bara det värmer gott!

Rejält bottenapp kommer man sällan undan på en säsong. Hanaskogs IS var inget undantag. Inför återstarten på Åbyvallen i Klippan var det positivt och taggat HIS som tänkt kriga för poäng i denna tuffa bortamatch. Sen blåste domaren igång matchen. Även om gästerna stretade emot i 45 minuter så var andra halvlek bara ett par minuter gammal innan Klippan hade fått hål på Joel Ringström. Sen rann det på. Matchen slutade med en solklar 5-0 förlust och de tillresta supportrarna undrade nog vad fan det var som höll på att hända. Som tur var repade sig di gule rätt snabbt och debaclet i Klippan fick Marieholm sota för veckan efter…

Skyttekungen för året var den samma som förra. Med sina 9 fullträffar vann Anton Berg den interna målligan, främst jagad av Andre Bengtsson och Sebastian Persson på 5 respektive 4 baljor. Inga jättesiffror, men Hanaskog hade det erkänt svårt framför mål denna säsong. Med 27 mål var det faktiskt bara Yngsjö och Åhus som var sämre framåt i målproduktionen. MEN detta räckte till en finfin sjätteplats trots allt. Så klyschan anfall är bästa försvar, nja den passar nog inte riktigt in i år för di gule.

Tyrannen, sportchefen eller sektionsmedlemmen. Kalla han vad ni vill men Andreas ”Ante” Persson berör på de flesta planen. Och med ett par öl innanför västen tas svängarna ut lite extra. Den alltid sympatiske Persson valde under en liten lördagssittning smått påbörja inventeringen av truppen för kommande säsong när snabbe yttern Albin Andersson framförde sitt besked om att han tänkt stanna. Ante, var inte sen att svara: ”Abbe, frågan är inte om du vill stanna i HIS, frågan är om vi vill ha kvar dig!?”. Nu känner dessa två gossar varandra så pass väl att orden kanske inte helt speglar verklighetsbilden, men det kan vara värt att veta för er utanför kretsen att i Hanaskogs IS kör vi med raka puckar. Punkt.

U-laget landade snyggt och prydligt på en fjärdeplats i Division 2 säsongen som gick. Storsegrar med 9 och 8-0 varvades med storförluster som 8-3 och 5-0. Den sistnämnda förlusten kom en måndagskväll när Nosaby IF ställde in A-lagsträningen på Nya Wallbjörka och istället förflytta den till Västra Hed där HIS fick sig en liten pärs när en efter en från Nosabys startelva stega ut på banan. I sådana stunder som avdankad b-lagsspelare är man i alla fall lycklig över att matchen spelades en måndag och inte en söndagsförmiddag dagen efter en 30-årsskiva. Då hade siffrorna varit större…

Victor Karlsson pekades av många ut som ett utropstecken inför 2013. Detta var säsongen då den nyligen fyllda 18 år unga mittfältaren skulle få sitt genombrott. Men det slutade istället med ett benbrott. I alla fall om man skulle tyda Karlssons första reaktioner när han i höstpremiären blev olyckligt tacklad av en Klippanspelare. Diagnosen löd sex månader. ”Läkaren måste varit laddad”, var Karlssons spontana kommentar till den analysen. Men helt snett på det var nog inte doktorn trots allt då Victor än idag ej är i speldugligt skick. Vi hoppas att hans blåmärke på skelettet läker snart och att vi får se en ännu bättre Bössebackspaug när våren kommer. #kämpa

Webbvärlden fortsätter att domineras av Hanaskogs IS.  Med en hemsida av hög klass, en blogg där man fortsätter att chockeras över det höga besöksantalet, liverapportering via vårt Twitter-konto samt vår Facebookgrupp som bara växer och växer så står man sig i en klass för sig i bygden. Det skall inte bara vara underhållande på plan, det skall också vara kul att följa sitt lag vid sidan om banan. Och här har många klubbar en del att lära av den lilla klubben med det stora hjärtat.

X var inte Hanaskogs melodi i år. Blott en oavgjord blev facit i år när man hemma på Västra Hed spelade 2-2 mot Klippans FF. Mest minnesvärda från matchen var en situation där Anton Scholander en smula sent, och opolerat, höjde båda 42:orna och forcerade en skräckslagen Klippanspelare. Domarens beslut var gult kort. Min hade varit 2 år på Kumlaanstalten. Minst…

Yr i pannan eller bara allmänt förvirrad. Vår käre lagledare Ted Krister Carlsson hade man kunnat skriva en bok om. Jag har dock en lite historia från en utomstående (och trovärdig) källa som jag vill minnas att jag inte delgett er här på bloggen. Inför varje säsong håller Skåneboll ett möte rörande serieindelningen. Hanaskog valde att skicka den alltid så trogne Carlsson till detta möte. Mötet gick av stapeln i delar av Skåne som inte världsvane Ted var så värst bekant med varpå han valde att förlita sig på sin GPS. När Ted efter många om och men anländer till mötet där tystnaden råder och ordföranden för skåneboll precis tänkt hålla sitt öppningstal hörs en mystisk röst på Carlssons väska. ”Sväng nästa vänster”…

Z finns det gott om i domaren Grzegorz Iwaszczynskis namn. Därför vill jag skriva några rader om den alltid så härliga domarkåren. Man kan välja att fokusera på de dåliga, jag tänker fokusera på dem som varit bra under 2013. Och i min mening är dem lätträknade. Summa summarum väljer jag att lyfta fram Besnik Vilanca, som trots allt är rätt skön i sin stil vilket ger honom en silverplats på min lista. Solklar etta är dock (i mitt tycke) redan nämnda Iwaszczynski, som med lugn och harmoni stått för två starka insatser när Hanaskog spelat i år. Tilläggas bör även att vi på dessa två matcher skrapat ihop noll poäng, producerat noll mål framåt och fått åtta i baken. Min domarlista bjuder inte på någon bronsmedaljör, utan den får helt enkelt delas av den hög av virrpannor som återstår.

Åhus HBK hade ett kämpigt 2013. Motvind, dåliga domare och ramträffar var ständigt återkommande teorier till förlusterna. Men 7 inspelade poäng på tjugotvå matcher och en målskillnad på 9-72 kan inte bara handla om otur. Åhus gjorde en chansning och rensade i truppen och satsade ungt. Helt rätt i min mening på lång sikt, även om steget skulle visa sig vara på tok för stort just i år. Men med denna erfarenhet tillgodo hos ungdomarna, ett par rutinerade namn in i laget så tror jag säkerligen att Åhus kommer vara ett spännande lag i kommande årets femma. Om det räcker hela vägen får framtiden utvisa.  

Ärlighet varar längst. Någon borde förklara det för mittbacken Jim Ringström. Jag vet att jag tjatat om detta tidigare, men hans tävlingsinstinkt i kombination med förmåga att ta till varje medel för framgång är brutal, i alla fall på fotbollsplanen. Tjuvnyp, långa fälleben, armbågar, och när man överväger att ge igen faller han som en fura, gnyr lite för att sedan lyfta huvudet och se ut som en förvånad hund som fått restskatt. Hade kategorin ”sämsta filmare” funnits på fotbollsgalan, ja då hade Jim Ringström haft en stående nominering. Varje år…

Öllervallen blev platsen där Hanaskogs IS säkrade kontraktet i år, det efter en gedigen 3-0 seger mot Näsum. Inom loppet av elva minuter i andra halvlek pangade HIS in 3 bollar (Stalle och Berg x 2) vilket innebar vild glädje efter slutsignalen. Hanaskog hade säkrat spel i Division 4. En skön känsla för alla dem som varit med och trillat ur tidigare, slitits i hopp och förtvivlan genom de förbannade kvalen, tagit sig tillbaka och nu slutligen står här idag som ett etablerat Division 4-lag. Stolthet är bara förnamnet.

Tack för i år och tills vidare...

FORZA HIS!!!

Julen står för dörren och allt som hör den till. Lika traditionsenligt som Kalle Anka är såklart Alliansen som sparkade igång för rätt exakt en vecka sedan, men som nu tar en kort uppehåll i dagarna tre. Hanaskogs herrar ville såklart vara med även i år och visa upp sig inför Kristianstadspubliken. Och visat upp sig har man gjort, dock med blandade resultat.

Unga HIS I gick i tisdags in i turneringen där man sprang på forna seriekollegan Tosteberga/Nymölla. Det var väl ingen sprakande tillställning som något av lagen bjöd, men man följdes åt hela vägen och när det återstod en halvminut var Hanaskog i förarsätet och borde kanske till och med avgjort matchen minuten innan när man brände ett par klara lägen.

Men Tosteberga/Nymöllan bet sig fast, erövrade bollen och rullade in kvitteringen med blott sekunder kvar av ordinarie speltid. Väl i förlängningen var motståndarna lite hetare, och kunde också avgöra matchen med 5-4 målet som samtidigt skickade ”di gule” till andra chansen mot Fjälkinge IF. Inte heller där ville spelet stämma och det blev ny förlust med 5-2. Trots dessa bägge missöden är Hanaskog, tro det eller ej, vidare tack var ”lucky loser”-regeln där HIS var ett av de 5 lag som får en sista livlina. Upprättelse mot Everöds IF tack. Tredje gången gillt?

Hanaskogs upphaussade andralag tog sig lätt vidare efter att ha kört över ett slaktat Näsums IF i första omgången. Nej, nu ljög jag. HIS insats var högst medioker och matchen var jämn ända in i slutminuterna, då Hanaskog lyckades toffla in två bollar bakom en storspelande Näsumskeeper. 3-1 viktoria och vidare till andra rundan där Huaröds IF står för motståndet.

Det skulle vara med ett lugn som jag ville sätta mig och skriva en liten uppdatering i vår vällästa blogg. Då kom jag på. Satan i helvete, A till Ö. Detta så uppskattade inlägg som blivit en smått tradition har helts glömts bort. MEN jag skall göra mitt yttersta för att skrapa ihop lite matnyttigt från året som gått i hopp om att göra avslutningen på året lite ljusare för er läsare, som i ur och skur stått ut med mina påhopp, referat och stundtals kassa uppdatering. Vi kämpar på.

Övergångsfönstret för amatörer tog sitt pick och pack klappade ihop den 15 December. Då hade Hanaskogs Idrottsällskap redan avverkat sitt värvningsarbete sedan ett par dagar tillbaka och kunde, för en gångs skull, med harmoni räkna ner. Det har varit gott om roliga rykten och utspel från folk i bygden, och ett tag undrade man om Hanaskog ens skulle kunna skrapa ihop lag inför kommande säsong när man hörde vilka som skulle lämna för andra klubbar och de otalet spelare som skulle ställa skorna på hyllan. Sanningen var dock en helt annan och när övergångsfönstret för kontraktslösa lirare stängde igen stod Hanaskog där med en 30-mannatrupp som är redo att ta sig an kommande års utmaningar. Som det kan bli!

För den som inte kan få nog av fotboll i mellandagarna så har vi som vi sagt fortfarande två lag kvar i Alliansen, speltider ser ni på hemsidan. I övrigt återstår det bara att önska samtliga läsare en fridefull Jul med god mat, trevlig omgivning och många mysiga paket!

Tills vidare....

FORZA HIS!!!

Under förra veckan som gått möttes vi av det tunga beskedet att Hanaskogs Bo ”Bosse” Rosén har gått bort efter en tids sjukdom och inte längre finns bland oss. 

Vi minns Bosse som en härlig vän, föreningsmänniska och far. Bosse ställde alltid upp för oss i alla väder och vi var alltid välkomna hem hos familjen. Vi minns alla härliga stunder hemma i köket när det nalkades kortspel och Bosse var inte den som gav bort en hand i onödan. Det var alltid många skratt och härliga stunder. Bosse ställde alltid upp nere på Västra Hed och för grabbarna när hjälp behövdes. Senaste åren har Bosse alltid hjälpt till med Hanaskogs Runt och varit en glädjespridare med sitt stora engagemang och intresse för Hanaskogs IS. Vi minns Bosse med glädje och kommer sakna honom på våra hemmamatcher där han följde Sons of Hanawood.

Våra tankar går nu till Bosses familj, släkt och vänner. Himlen berikades med en fantastisk människa. Hanaskogs IS och Hanaskog Runt blev dock en stor profil fattigare. Bo ”Bosse” Rosén blev 63 år gammal. 

 /Webbredaktionen

Det är hösten 2010. Hanaskogs IS drömde om att på allvar etablera sig i Division 4 efter seriesegern i den norra femman året innan. Det stannade vid just en dröm. Med blott 13 inspelade poäng, en horribel målskillnad och med en del oro i truppen åkte man med buller och bång ur den redan på förhand tuffa Division 4 Östra. Tränaren hade sagt upp sig redan under sommaren. Ovissheten och uppgivenheten gjorde att de få veckor man brukar få mellan säsongerna där vid höstkanten aldrig kommit lägligare.

”Emil, vi har tejpat fel knä!” – Per-Ola Ljung mitt under brinnande match i IFK Hässleholm under sent 80-tal.

Det var dags att dra igång igen. Traditionsenligt återstartade HIS på den tiden i Knislinge Sporthall (numera jämnad med marken) med inomhusfotboll. Det var den 20 oktober. Fotbollssektionen var på plats. Likaså en äldre herre som dykt upp i ilfart med en mattröd SAAB 9000 från tidigt 90-tal. Mannen presenterade sig som Bengt Emil Andersson.

”De har värvat många bra spelare, och jag har inte sett dem och vet inte hur dem spelar, men det ska vi skita  i. Vi går ut och kör vårt spel” – Bengt Emil inför hemmamötet med seriefavoriten Fjälkinge IF 2011. Slutresultat 4-0 till HIS.

Den nyanlände Andersson var tydlig i sitt budskap när sektionen ställde frågan om potentiella nyförvärv. Han ville inte ha några. 10 stycken ungdomar från de egna leden (som några redan då hunnit känna på spel i fyran) flyttades på allvar upp i A-laget. ”De skall lägga grunden för framtiden”, menade Emil. Men Hanaskog skulle ändå dra på sig en handfull lirare i hopp om att bredda truppen. Högst slog de två fina tillskotten från Sibbhult, Sebastian Persson och André Johannesson. den förstnämnde utsåg Emil till kapten. Fråga oss inte varför..

”Hörnorna tar tre gånger AB: André Bengtsson, Anton Berg och AB(be)" – Bengt Emil tänkte till inför en matchgenomgång under 2013.

Säsongen slutade med klart godkänt. Hanaskog bärgade en tredjeplats i serien, och var i kvalspelet blott en ribbträff från Division 4. Även om det i just det skedet var tungt så släppte det rätt så omgående. Med Emil vid rodret hade en harmoni infunnit sig. De yngre förmågorna i laget hade tagit ett rejält kliv och vågade ta för sig på träningarna. Ungdomarnas framfart och det äldre gardets inställning skapade en bra mix i Hanaskogs IS. Vi trodde på oss själva. Vi trodde på det vi gjorde. Det skulle bära frukt år 2012.

”Ewesson, FRAMÅT!!!!” – Sir Emil i bortamatchen mot Eslöv 2013.

Hanaskog var på nytt med i toppen. Denna gång var målet tydligt. Detta var året vi verkligen ville ta steget. En fin andraplats bärgades i serien. Första hindret i kvalet, Öja FF, blev fullständigt demolerade på Västra Hed (5-0) och därmed tog Hanaskog ett kliv närmre målet. Sista hindret på Hanaskogs resa var Helsingborg Östra IF. 180 minuters fotboll och ett långskott senare var återkomsten i Division 4 ett faktum. Bengt Emil Andersson hade fört Hanaskogs IS tillbaka till där dom hörde hemma.

”Hade vi inte gått upp i år hade jag varit besviken om vi tappat en enda poäng i femman nästa år” - Bengt Emil Andersson efter kvalsegern mot Helsingborg Östra 2012.

Hanaskogs IS var tillbaka i fyran. Ett aktivt arbete för att stärka truppen påbörjades men avstannade något. Återigen var Bengt Emil Andersson tydlig: ”Vi kör på det vi har”. Ett par hemvändare kom till Västra Hed, men sen räckte det enligt Emil. De som varit med från början skall också slutföra uppdraget. Efter en trevande inledning växte laget. En fantastisk hemmasvit lade grunden för nytt kontrakt. Och i slutspurten putsade man även till den lite dystrare bortastatistiken. När vi väl summerar serien så kan Hanaskogs IS, och Sir Emil, stoltsera med klubbens bästa poängskörd (och placering) sedan 2003. Inget att klaga på direkt.

”Ni som inte är uttagna i truppen, kan ni va parkeringsvakter på lördag?” – Bengt Emil Andersson, sista träningen innan derbyt mot Glimåkra på Västra Hed 2013.

 Att försöka summera de tre åren med Emil vid rodret på ett någorlunda sammanhängande sätt för er läskunniga är inte det lättaste. Bakom dessa år av tydliga direktiv och ibland hårda ord finns där också många fantastiska anekdoter som både återberättats och skapats, och tillsammans med Keijo Voutilainen (som även han valt att tacka för sig) har man gjort ett minst sagt gediget arbete. Även  KB-bloggaren Patrik Persson uppmärksammade Bengt Emil i ett inlägg efter förra årets avancemang. Inget längre inlägg, men ändå tillräckligt för att beskriva Anderssons framgångsrika tränarkarriär.

”Med sunt bondförnuft har han förmågan att få alla med sig, vi pratar om en omtyckt tränare som inte skaffat sig några stora ovänner under årens lopp. Tydlig – men alltid med glimten i ögat.” – Patrik Persson, Kristianstadsbladet

Bengt Emils tid i Hanaskogs IS har har ej gått någon i klubben obemärkt förbi, men det är inte HIS ensamma om att känna. Frågar du folk i Glimåkra, Åhus HBK eller Hässleholms IF, bara för att nämna några, så har nog även dem härliga minnen från tiden när Emil styrt skutan. Men att Hanaskogs IS berört Bengt Emil Andersson lite mer, det har han tydligt påvisat. Gång på gång. Det är något vi ska ta åt oss av, se till att bibehålla och framförallt fortsätta bygga på i framtiden.

”Anton, har du tänkt ta i nästa match?” – Sir Emil har kvartsamtal med Berg efter att ha flyttat ut anfallaren på yttermittfältet mot Vannerberga borta 2012.

 Emil, det är svårt att via denna kanal tacka dig för den tid som varit. Inte blir det lättare över att du inte ens äger en dator. Men å Hanaskogs IS vägnar tackar vi för 3 fantastiskt roliga och givna år och vi lyckönskar dig när nu cirkeln sluts hemma i Sösdala IF. Med din rutin, din enorma kunskap och din förmåga att bygga från grunden kommer du vara ett välkomnande tillskott när du nu återvänder till moderklubben. Och slutligen: Newcastle United är alldeles för bra för att åka ur Premier League. Det kan jag ge dig.

 

”Jag har varit i många härliga klubbar, men har aldrig trivts så bra och varit med om den gemenskapen som finns i Hanaskog” – Sir Bengt Emil Andersson.

Bengt Emils sista uppdrag för Hanaskogs Idrottssällskap blir avslutningsresan den 2:e november när herrtruppen beger sig till Köpenhamn för fotboll, samkväm, god mat och dryck. Mer om det lite längre fram.

Tills vidare…

FORZA HIS!!!

Bengt Emil Andersson avrundade sin tre år långa tränarsejour I Hanaskogs IS med seger.  Stor segerorganisatör var Fredrik Ottosson som med sitt hattrick sköt tre poäng till Hanaskogs IS och skickade samtidigt gästande VMA IK till kvalspel för fortsatt existens i Division 4.

Den blivande Hanaskogstränaren  Stefan ”Lillen” Olsson bad, via lokaltidningen, i onsdags om en hjälpande hand för att rädda Yngsjö IF kvar i fyran. Självklart ställde ”Di gule” upp. Även om det inte var det vackraste vi skådat på Västra Hed detta år så hamnade segern hos hemmalaget efter 3-2 (0-0) denna gemytliga höstlördag.

Första halvlek var, precis som mot Näsum senast, ytterst medioker. Inget av lagen kom riktigt igång och förutom ett par ströchanser var det inte mycket som skapades de första fyrtiofem. I andra rivstartade dock Hanaskog, och främst den 19-årige Fredrik Ottosson som inom loppet av 5 minuter hittade nätet två gånger om.

Ridå trodde en del, men nej. VMA skulle göra ett försök att ta sig tillbaka, och med 20 minuter kvar var man ikapp efter två välriktade träffade till vänster om Hanaskogs siste utpost Joel Ringström. Vid seger hade VMA IK säkrat fortsatt spel i fyran. Detta i och med  att Yngsjös förlora sin sista match mot Glimåkra. Men närmre kom inte de grönvita denna dag. Istället kunde Fredrik Ottosson i den 76:e matchminuten fullborda sitt hattrick med att göra 3-2 för HIS vilket också blev slutresultatet.

I och med segern slutar Hanaskogs IS på 6:e plats i tabellen (denna placering var visserligen orubblig inför sista omgången) med finfina 31 inspelade poäng och hela nio poängs marginal ner till kvalstrecket.  Gott mått och en fin comeback i fyran för ”Di gule”.

Summa summarum säger vi som såhär

- Stort grattis till IFK Osby som välförtjänt vinner serien (som nykomling!) och kliver upp i trean. Bästa laget i serien helt enkelt.

- Vi lyfter på hatten för Ekets GoIF som efter att placerat sig som bästa tvåa i Division-4 serierna och därmed också dem tilldelas direktplats till trean. Man har inte spelat vackrast i serien men man har tagit poängen. Det är det som det hela går ut på och det kan ingen ta ifrån dem. Gratulerar!

- Vi önskar Glimåkra IF varmt lycka till nu när kommungrannen kommer bege sig in i kvalspel till Division 3. Enligt källor rör det sig om ett gruppspel innefattande Markaryd, Stafsinge samt Tölö. Kör hårt!

- Lyckönskningar skickar vi såklart även till Näsums IF och VMA IK som både går den 19/10 går in i ett kvalspel i form av dubbelmöte mot lag från femman. Vi håller alla tummar vi kan för att bägge lagen skall klara sig kvar och fortsätta hålla fyran så lokal som möjligt. Våga!

- Vi tackar Marieholm och Åhus HBK för denna gång, och hoppas att båda slickar såren och därefter laddar för att ta sig tillbaka i Division 4.

Fotbollssektionen hälsar även att träning kommer att hållas på Onsdag kl. 18.45 denna vecka. Vinnarspel utlovas. HÖR AV ER TILL ANTE P OM NI INTE KAN!

Och glöm för allt i världen inte dragningsfesten på Lönneborg på lördag. Kommer bli show!

Tills vidare…

FORZA HIS!!!

Det blir fortsatt spel i Division 4 för Hanaskogs IS. Detta står klart efter att ”Di gule” besegrat Näsums IF med 3-0 (0-0) på Öllervallen under lördagen. Efter en jämn första halvlek klev HIS ut som ett nytt lag i andra och visade varför man skulle lira i fyran även under 2014.

Att det var mycket som stod på spel för bägge lagen märktes i den första halvleken. Allmänt hafsigt och taskigt passningsspel var det som präglade matchen . Det gällde helt enkelt att ta vara på de tillfälligheter som dök upp. Näsum hade sina bästa chanser i form av frilägen gånger två. Bägge gångerna var Hanaskogsmålvakten Joel Ringström  (åter efter avstängning) omutbar. För gästernas del var det främst de fasta situationerna som skapade oro framför Näsumsmålet. Tre gånger om var Jim Ringström uppe, men fick inte vid något av tillfällena riktig träff med huvudet.  Ingen utdelning för något av lagen och 0-0 står sig halvleken ut.

Att Sir Bengt Emil Andersson inte var nöjd med spelet var enkelt att förstå. Men efter en rejäl predikan i kaffepausen hände något. Hanaskog kom ut som ett nytt lag med bättre tempo och kvalité i spelet. Utdelningen lät inte vänta på sig. Nio minuter in i halvleken löper Anton Berg sig fri i straffområdet. Han laddar med högran och får till en klassisk skalkaträff, som sakta men säkert studsar in i bortre burgaveln.      1-0 för gästerna och en smula arbetsro för ”Di gule”.  Dessförinnan hade Niklas Tidblad på nytt tvingat Joel Ringström till en kvalificerad räddning.Sju minuter senare är det dags igen. Staffan Holgersson tar en lång löpning från sin vänsterbacksposition och avslutar ett redan påbörjat mönsteranfall med att panga in tvåan back Näsumskeepern.

Signalen var tydlig. Hanaskog SKULLE vara kvar i Division 4. I 65:e kom också det som skulle bli spiken i kistan. Inlägg kommer från vänster. Inhoppande Felix Voutilainen dyker upp i bakre delen av straffområdet och knoppar elegant ner bollen till Anton Berg som inte gör några som helst misstag. 3-0, tack och god natt. Luften gick ur hemmalaget som försökte flytta fram, men lyckades inte vaska fram de där riktigt heta lägena för att skapa nerv i matchen igen. Hanaskog kontrollerade slutfasen och när huvudomaren Besnik Vilanca blåste för full tid utbrast vilt jubel hos de tillresta bortasupportrarna. Kontraktet var säkrat!

Kvar återstår nu den, ur Hanaskogsperspektiv sätt, den betydelselösa matchen hemma mot VMA IK på lördag. Redan nu står det dock klart att Hanaskogs IS kommer att sluta sexa i tabellen. Inte illa pinkat för en nykomling som med efter debaclet mot Klippan i höstpremiären tagit sig i kragen och på allvar etablerat sig i fotbollens finrum. Förstå min smula ironi i ordet ”finrum”.

Nu njuter vi av stunden, laddar batterierna, och siktar därefter på att avsluta snyggt hemma på Västra Hed när VMA IK kommer på besök. Avspark lördag 13.00 Västra Hed. Kom och skriv det sista kapitlet för säsongen med oss. Vi skall heller icke förglömma vårt fantastiska U-lag som också hänger med i toppen i Division 2. Efter kryss mot Kristianstad BOIS (4-4) och seger över Glimåkra IF (5-2) väntar ny match ikväll på bortaplan mot Wä IF. Avspark 19.00 Wä IP för den fotbollsberoende.

Det kommer såklart en fylligare summering av året lite längre fram i tiden. Men framförallt så kommer där ett intressant inlägg inom om en snar framtid om en man som på tre år förvandlat ett lag i spillror till en enhet som på allvar blir att räkna med framöver…

Tills vidare…

FORZA HIS!!!