Ursäkta röran, vi bygger om!

Under de kommande veckorna kan det hända att bloggen kommer se annorlunda ut gentemot hur den såg ut under säsongen. Anledningen är att vi börjar spåna lite på nya looken inför 2011 som förhopningsvis skall stå klar vid årsskiftet. 

Tack för att ni har överseende med detta.













Tills vidare...








FORZA HIS!!!


Latest news!

De HIS:are som hade väntat sig långledigt från fotbollen landade snabbt på jorden. Ledartrojkan Bengt-Emil och Keijo har satt plattan i mattan direkt och operation ”Beach 11” är redan inledd. helt okej för de unga, men mycket välkomnande för de äldre.

 

 

Det mesta flyter på i Hanaskogs IS. Med två träningar i veckan varav en inriktad mot styrketräning så har man trampat igång förberedelserna inför kommande säsong. För en del gossar verkade dock som att söndagens styrkepass kom som en chock. Så här berättar ett vittne, som av rädsla för hot och interna repressalier, vill vara anonym:

 

Då man i söndagskväll kom till träningen så tänkte jag själv att det skulle bli skönt med lite bollspel, men när Emil började lägga ut lapparna å bänken kom fram så anade jag det värsta. Jo, det blev cirkelträning, vilket vissa inte heller hade anat antagligen. För när vi hade kört 2 varv så kändes det som att det var ett tag sen man tränade ordentligt. När vi var klara med det så gick vi ihop 9 man i en ring och gjorde 20 upphopp, sprang till andra sidan och gjorde likadant 5 gånger. Väl efter detta så fick vi i alla fall dricka lite. Men då vi andra drack så gick Jimmie ”Paddan” Ljunggren och Fredrik ”Otto” Ottosson ut å la varsin lite pizza! Så när vi skulle dra igång å spela så undrade vi vart de två grabbarna hade tagit vägen. Jo, som sagt så satt den ena på trappan till entrén och den andra hängde över handikappsrampen. När den ena väl kom in så fick han ett återfall (eller ska vi kalla det för ett vattenfall?) för det syntes vart han hade sprungit i alla fall! Så till nästa träning, ät bara något lätt så våra scouter slipper agera städerskor!”

 

Mvh En som var där

 

Ryktet säger även att en viss Johnsson, som säsongsdebuterade under söndagen, också fick någon form av uppkastning under söndagen, något han bara kan svara på själv.

 

Som ni alla redan vet så befinner vi oss mitt i frimånaden, vilket innebär att spelare utan kontrakt kan hoppa fritt mellan klubbar fram t.o.m. den 15/12. Med detta medföljer många rykten. ”Di gule” har dock valt att hålla en tillbaka dragen roll. Det har synt en del nya ansikten på träningarna, spelare som absolut är aktuella för Hanaskog. Dock håller vi er lite på halster innan vi presenterar klara nyförvärv. Håll ut!

 

Nedan följer dock en summering av de spelare som hittills valt att söka nya klubbar:

 

-          David Johnsson – Blir spelande assisterande tränare i moderklubben Broby IF

-          Rasmus Johansson – Har även han valt att skriva på för Broby IF

-          Andreas ”Ante” Persson – Har sedan tidigare lämnat för Åhus IF

-          Alfred Ohlsson – Går även han till Sexan och Broby IF.

 

 

 

Närmast i kalendern väntar träning i kväll (läs: tisdag). Det börjar dra ihop sig till Norra Skåne Cup i Q-poolen där Hanaskog kommer ställa upp med två lag. Lagen har hamnat i nedanstående grupper:

 

Grupp E                                                                         Grupp O

Sösdala IF I                                                                    Hanaskogs IS I

Bjärnums GoIF                                                                Hässleholms IF I

Hanaskogs IS II                                                           Åhus IF

Glimåkra IF                                                                    Ballingslöv GoIF I

 

Speldagar är Söndag 28/11 för Lag II samt 4/12 för Lag I i Hässleholm.

 

 

 

Information kommer fortlöpande!

 

 

 

 

 

 

 

Tills vidare…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FORZA HIS!!!


Hanaskog tog pulsen på London!

Kylan svepte in över Emirates Stadium. Mitt bland all folksamling skådas tre något nedstämda HIS:are gåendes mot The Gunner. Denna dag var det bara ett x antal pints som kunde rädda dem.

 

 

Denna utlovade artikeln har dragit ut på tiden p.g.a. Jimmies defensiva inställning till att skicka över sitt galleri av bilder från denna wekeend. Men långt om länge har dessa kommit till mitt förfogande så nu kan vi äntligen summera denna helg.

 

Hanaskogstrojkan bestående Anton, Itchzak och Junne ankom till London, lördagen den 6 november. I kalendern var två angenäma besök noterade, ett på Craven Cottage (Fulham-Aston Villa) samt höjdpunkten Emirates Stadium (Arsenal-Newcastle).

 


Tre gringos


Första anhalten blev Fulham. Gemytliga Craven Cottage bjuder på en välspelad match, där två lag som vill ha bollen efter marken lag bjöd upp till kamp. Aston Villa inledde målskyttet i slutet av första halvleken genom Marc Albrighton. Innan dess hade både Clinton Dempsey och Zoltan Gera bränt klara chanser.  Tack vare två storspelande målvakter i ungtupparna Brad Friedel samt Mark Schwarzer så verkade det som om fler mål inte skulle falla i denna match. Men då hade alla räknat bort en viss norrman.


 

Craven Cottage








Bobby Zamora (till vänster i bild) har gått från konstant löpande till konstant stapplande sedan sitt benbrott.





I matchen sista anfall skickar Damien Duff in en frispark i Villas straffområde. Framstormande kommer Brede Hangeland och knoppar in kvitteringen. 1-1 slutar matchen, mest nöjda var nog ändå trots allt Aston Villa som kom till spel med ett sargat lag denna lördag.

 

Trion from Hanawood styrde därefter skutan mot Paddington (där vi för övrigt bodde) för att prova på Englands omskrivna pubkultur. God mat, god öl och några överförfriskade engelsmän som fick Swindon att framstå som ett lag för Champions Leauge fick avsluta kvällen innan marschen gick till hotellet. Bergh och Junne till rummet med de två mindre nöjda damerna (Ja, vi hade respektive med oss) medans Jimmie kröp ner i sin tältsäng i annexet fullt påklädd då rumstemperaturen slickade nollan.

 

 

Morgonen därpå var det tre, icke körbara herrar som efter att ha avnjutit en klassisk ”English Breakfast” tog första bästa tunnelbanetåg mot underbara stadsdelen Arsenal. Efter en liten promenad landade vi så småningom på ett av våra delmål denna dag – The Gunner, vår alldeles egna lilla pub. Väl där stötte vi på tre likasinnade från Halmstad som också valt att spendera helgen i London. Det blev ett trevligt möte då dessa herrar hade ett par extra ordinära avslöjande om en viss f.d. Arsenal-spelare från Halmstad samt tre Inter-stjärnors bravader under ett träningsläger i Halland. Ett samtal till The Sun eller La Gazzetta Dello Sport och jag skulle vara ekonomiskt oberoende.

 



 The Gunner - Members Only




Halmstadgänget med de fantastiska historierna






Vakterna uppskattade tydligen inte att bli kallade "wankers"

Slutligen så var vi till sist på Emirates Stadium, stunden vi hade väntat på. Ni som nu förväntar er ett fylligt referat kommer bli besvikna. Mardrömsscenariot var i denna match att bortalaget skulle få in en boll i första och sen lägga sig på försvar. Tyvärr blev drömmen verklighet. En kontring från ”The Skates” slutade med ett inlägg som Lukasz Fabianski läste som en dyslektiker och suputen Andy Caroll kunde knoppa in 0-1 innan halvtid. Därefter parkerade Newcastle spelarbussen i eget straffområde och Arsenal tvingades jaga. Närmast kvittering var Theo Walcott när han svarade för Arsenals tredje ribbträff för dagen. Slutresultatet 0-1 innebär automatiskt att en ny resa till Emirates i vår, för inte nog med att vi lyckades pricka in den första matchen som Arsenal blir mållösa på hemmaplan, vi har troligtvis prickat in Cesc Fabregas absolut sämsta match i den röda tröjan. Mäktigt! Sorgerna dränktes återigen på The Gunners efter matchen.


 

 Emirates Stadium













Nöjda trots allt





Jimmies nya profilbild på Facebook




Summa summarum så var det, trots det miserabla resultatet för Kanonerna, en fantastiskt rolig resa. Betyget blir därför 4 pints av 5 möjliga, det var bara en trepoängare som fattades men den tar vi till våren istället.

 

 

 

När det gäller ny info kring Hanaskogs IS så håll ut, kommer en uppdatering inom kort.

 

 

 

 

 

Tills vidare….

 

 

 

 



En stolt...

...HIS:are!

 

Som några av er kanske redan märkt, så har pressen kommit över nyheten att jag ska lämna HIS.

Har under året fullständigt tappat min glöd och vilja att spela fotboll. Så detta är helt enkelt ett egoistiskt beslut, att försöka få tillbaka suget igen och ta detta som en liten nytändning. Och tro mig, det va verkligen inget enkelt sådant efter exakt 25 år i klubben!

Sen att det just blev Åhus IF, har egentligen en mycket enkel förklaring:


Robban Wanstadius som numera är spelande tränare, har jag som bekant varit lagkamrat med i HIS för ett par år sedan. Och vi har under många år varit sugna på att spela ihop en sista gång, innan skorna läggs på hyllan. Därför tycker jag att detta beslut känns bäst, samt att jag känner många andra i laget, bl a HIS-bekanta Linus Nilsson och Peter Aronsson.

 

Men HIS står sannerligen inte och faller med någon gammal lirare som mig. Återväxten av enormt duktiga fotbollsspelare (Otto, Skolander, Fille och Ralle, för att nämna några), fick vi se ett bevis på redan i år. Ni såg ju själva, 14,15,16 och 17-åringar har redan gjort debut i DIVISION IV! Hade en annan gjort debut så tidigt som dessa ynglingar, så hade antagligen jag lämnat HIS redan för 10 år sen, för äventyr ute i Europa. :) Nej skämt åsido, slussas de här grabbarna in ordentligt nästa år och blandas ihop med det lite äldre duktiga gardet (där kan jag nämna alla, men ett extra plus för poängmaskinen Berg, målvaktsfantomen Junne, krigaren J och farsan Gazza), så kommer detta bli en fantastiskt bra mix. Och HIS kommer naturligtvis kriga i toppen även nästa år i Division V, ta mig på orden!

 

Och jag kommer naturligtvis besöka Heden många gånger framöver, men denna gången bara som polare och supporter. Så då kan ni ta tillfället i akt, att antingen ge mig lite gliringar, prata brudar och fest eller helt enkelt bara prata lite skit. :)

 

Hoppas nu att förståelsen är större än besvikelsen! Och vem vet, jag kanske är tillbaka fortare än ni tror…

 

Vi ses!

 

Hanaskogs IS – Antes och Östra Göinges Stolthet!

 

Gulsvarta hälsningar

#7 Andreas ”Ante” Persson

 

PS. Skulle gärna vilja godkänna personen som nästa år ska ha nummer 7 på ryggen. Ett tungt ansvar! :) .DS


Skål och tack säsong 2010!

Under lördagseftermiddagen summerade Hanaskogs herrar säsongen på bästa möjliga sätt med galaj nere på Västra Hed. Med fina priser, god mat, dryck och en herrans massa skratt satte ”Di gule” punkt för Säsongen 2010, ett år som kanske inte går rakt in i historieböckerna resultatmässigt.

 

 

Efter en trevande försäsong där uppslutningen var till och från drog det så småningom ihop sig för comeback för Hanawood i fyran. Efter 2-3 förlust i premiären mot Askeröd var det inte alltför bistra miner i lägret. Vi kände att tempot fanns där, även om vi var medvetna om att truppen var tunn. Dessvärre skulle tuppen bli ännu tunnare….

 

Ett par matcher in i säsongen fick Andrée Vidrichs tacka för sig när en korsbandsskada spoilerade hans säsong. Att därefter även se liraren Joel Isendahl inte bli kvitt sina skadeproblem så märkte man redan här det skulle bli en tuff vår.
 


När 6 omgångar var avverkade stod HIS trist nog alltjämnt på 0 poäng, men den otäcka sviten skulle spräckas när Tosteberga/Nymölla besegrades på hemmaplan med 3-1. Veckan efter tog man en ny fin skalp när man lyckades kryssa mot Åhus/Horna på bortaplan. Dessvärre kom där nytt grus i maskineriet och sex nya raka nederlag avslutade våren. De allra mest ödesdigra förlusten kom mot två av våra bottenkollegor, Brösarp samt Askeröd. Dessa två matcher kan också varit några av de sämre prestationerna under året (om vi bortser från den fullständiga genomklappningen bort i Tomelilla på våren). De bägge hemmamatcherna slutade 0-2 samt 0-4 till bortalagens favör och nytt kontrakt kändes nu väldigt avlägset.

 

 

I uppehållet tändes där dock ett litet hopp. Truppen lyckades breddas något i form av kvartetten David, Fiton, Edin samt André. Och redan i återstarten märktes detta när man chockade BW90 på bortaplan med en rivstart. Hanaskog hade i denna match 2-0 innan seriesuveränen lyckades reducera på stopptid i första halvlek. Detta var således första gången BW90 förlorade en halvlek under året. Dessvärre åker man på tre skador i andra, laget kroknar och hemmalaget kan till slut vinna komfortabelt. Trots detta kände man ändå vittring, vi visste att med fullt manskap kunde vi rubba alla lag i serien.

 

Matchen veckan efter slutade således med seger mot Tomelilla på Heden och man började skymta ett litet ljus i tunneln. Men det sista halmstrået mot grannklubbarna Åsum och Åhus lyckades man inte greppa och Hanaskog var i praktiken klart för Divsion 5. Det var då vi började vinna. Så dags nu! Två fina skalper mot både topplaget Brantevik och bottenkollegan Rydsgård gjorde att avslutningen blev någotlunda okej. Men det räckte inte. Femman - here we come!



Så till lördagens fina avslutning. Det hela började med att Arsenal tog en finfin 1-0 seger över West Ham innan samtliga spelare delades in i lag för sedvanliga grupptävlingar. Därefter avnjöts en varsin pizza innan den ditbjudna delen av styrelsen ville tacka fotbollssektionen för den gågna säsongen samt den ena hälften av tränarstaben, Richard Blennborn. Den andre delen, Richard Andersson, var dessvärre utomlands och lös med sin frånvaro i denna sista natt med gänget. Blenne å sin sida, tacka för året, och betonade vikten av att samtliga tar sitt ansvar för den kommande säsongen. Han poängterade även att han var beundrad av den stämning som råder i klubben, även efter en sådan här säsong med degradering så har ändå humöret alltid varit på topp, vilket han tyckte var helt fantastiskt.



Vidare så avverkades även den årliga prisutdelning, här fick vi uppleva det mest känslomässiga ögonblicket under kvällen när en tårögd Andreas "Ante" Persson mottog priset "Årets Hall of Fame"efter drygt tre decennier i klubben. Kvällen avslutades på Kristianstads nya inneställe, Depå. På söndagen mådde samtliga som man förtjänade.




Årets "Hall of Fame" - Ante P

Jag tänkte även passa på att avsluta det jag påbörjade gällande en summering av samtliga kval som försigått i göingebygden. Dessvärre var avancemangen lätträknade:

- HIS damer förlorade även returen mot Borgeby och får köra vidare i femman. Dock har laget stått för en storstilad säsong, så sträck på er töser!

- Knislinges herrar förlorade både hemma och borta mot FC Panamericano och lirar även nästa säsong i Divsion VII.

- Hjärsås/Värestorp föll i totalen mot Kiviks AIF och missade därmed avancemanget till 2011 års femma.

- Glimåkras herrar lyckades inte utnyttja sin ledning från första mötet med Eriksfält utan föll snöpligt i förlägning och får ladda om för ett nytt år i Division V.

- Slutligen kan vi dock gratulera Knislinge/Glimåkras Damlag som gjorde sejouren i trean ettårig och efter två segrar i kvalet mot Sjöbo spelar i Division II år 2011. Stort grattis.



Summa summarum kan vi konstatera att där är många lag i vår bygd som lyckats kriga i toppen under säsongen som varit. Fotbollen i Göinge på väg att dö ut? Jo tjena!!



På söndag drar en ny säsong så smått igång för Hanaskogs IS. Nu med ny ledartrojka vi rodret. Bengt "Emil" Andersson kommer att styra skutan och tills sin hjälp har han årets P16-tränare Keijo Voutilainen. Även Ted Carlsson kommer finnas behjälplig. Tillsammans kommer de få chansen att bygga upp en ny era i Hanaskogs IS. Något som inte tvunget behöver ge utslag kommande säsong men på sikt kan detta vara början ny era i klubben. 

Med ett gäng 15-16 åringar som står och knackar på dörren för seniorspel (vissa har redan kännt på spel i Division IV) så ser det minst sagt bra ut, och personligen anser jag att det inte finns en bättre serie att börja slussa in dessa ungtuppar i än Femman. I kombination med alla de eldsjälar som finns runt omkring lagen, från knatte- och P16-lag ända upp till representationslagen för damer och herrar, så kan vi blicka vidare och tro på oss själva. Känslan av att veta att trots att det inte funkar på planen, så finns där folk runt omkring som är villiga att lägga ner hårt ideellt arbete i föreningen, och som är redo att stötta, i med som motgång. Det, mina vänner, det är det som jag förknippar med stolthet. Som en viss kär bloggkollega en gång sa: Hanaskog är flaggskeppet i kommunen. Och med de visioner som finns både på och utanför planen så är jag nog redo att hålla med. Det kan ingen Facebook-status ta ifrån oss.


Det är glädje, det är hjärta, det är Göinges Stolthet - Hanaskogs IS!









Mer info om kommande säsong följer du bäst här, både vad det gäller Silly Season och bravader från detta gössiga gäng. Som ett smakprov kan vi meddela nästa veckas bloggrubrik: "Hanaskogs IS tar tempen på England". Håll utkik!







Tills vidare...







FORZA HIS!!! 


RSS 2.0