Inför matchen mot Älmhult hade HIS avverkat två matcher. Kalmar hemma slutade 1-1 vilket kan ses som en lite besvikelse då vi ägde större delena av matchen, tog ledningen efter ett fint anfall där Pontus hittade Anton med ett inlägg och vollyn satt där den skulle. Första målet i trean för Anton och en viss sportchef kan lägga ner snacket om 14 i fyran! Kalmar kvitterade dock på straff och vi fick nöja oss med en poäng efter en väl genomförd match.

 

Nybro borta kan summeras snabbt med att vi tog ledningen genom Fredrik Ottosson efter en kvart och sen var det roliga slut. 5-1 och inte mycket snack om saken.

 

Och nu till onsdagens match hemma mot Älmhult. En match där vi har svårt att få tag i bollen och när vi väl får den så slarvar vi bort den lika snabbt. Älmhult äger mycket boll men skapar inga direkt heta chanser. Tyvärr skapar vi inte ens en halvhet chans i första halvlek. 0-0 i paus.

I andra kommer 0-1 efter att bollen studsat konstigt och Joel får den rakt i ansiktet. Retur ut och Älmhult slår in den i öppen kasse. En intern twitterkonflikt fick mer bensin på elden när Ewesson erbjuder Joel glasögon inför nästa match! Klockan tickar upp mot 90 minuter och det börjar bli lite gnälligt på plan. En dubbelvarning på Hanaskog efter att en spelare i Älmhult lyckats med en filmning i samma anda som den här

En del Älmhultspelare försöker sig på lite psykningar och sticker ut hakan när klockan står på 93 minuter.

Jag har lärt mig att sticker man ut hakan står där alltid någon och väntar på att få slå in den med full kraft.

Den som ville slå idag var HIS och när en frispark i 94:e minuten seglar in i straffområdet, via Christian till 1-1 vet glädjen inga gränser för spelare, ledare och publik i HIS.

Rättvist? Nja, men det kvittar!

 

 

Forza HIS